Stockholm Trekkers brukar träffas 8 gånger per år, oftast i Kulturhuset i Skarpnäck. Den kommande trekdagen (lördag 13 oktober) är temat 'In Disguise'. Programmet är:
Dagen sammanfaller med knappt två veckors marginal med 60årsjubileet för Nasa. Beslutet fattades sommaren 1958, och driften startade i Oktober 1958, vilket med lite god vilja kanske är en filosofisk precursor till Star Treks United Federation of Planets.
Första säsongen av Discovery släpps på Bluray till hösten, och enligt rykten kommer säsong två av Discovery börja sändas ganska tidigt år 2019, kanske redan i januari. Och från och med i mitten av december blir 4 kortare Short Treks tillgängliga, om karaktärerna Harry Mudd, Saru, Sylvia Tilly och Craft (enligt nyare rykten kommer CBS-access börja visa dessa redan från oktober) och jag hoppas att netflix visar avsnitten för oss i Sverige under senhösten/vintern innan säsong två av Discovery.
Patrick Stewart tycks återkomma som Jean-Luc Picard i något som tydligen ska utspela sig 'efter Nemesis', men det är fortfarande ganska tidigt i preproduction.
Dokumentären What We Left Behind verkar vara klar, och enligt ryktet kan de som åker till Destnation Star Trek i Birmingham andra halvan av oktober se världspremiären.
Ett par av skådisarna från de olika serierna spelar i 5th Passenger (2018, USA, 1h 29m, manus och regi: Scotty Baker, All Movie, Meta Critic, Rotten Tomatoes) men jag vet inte ifall den blir officiellt tillgänglig i sverige.
Ett par andra rullar som inte är scifi eller relaterade till Star Trek universat är:
Inom Star Trek antyds att planeten Vulcan ligger 16 ljusår från jorden, och även om det inte nämns i klartext i någon av filmerna/serierna anses den 'enligt officiell startrek-kunskap' ligga vid stjärnan 40 Eridani A. Stjärnan nämns även i Frank Herberts Dune-universa, William H. Keith Jr. Star Carrier serie, rollspelet 2300 AD och spel-trilogin Silicon Dreams.
40 Eridani (även kallad 40 Eri, HD 26965, HR 1325, RBS 0527, SAO 131063) är ett trippel-stjärnsystem i stjärnbilden Eridanus på södra stjärnhimlen. Stjärnsystemet ligger knappt 17 ljusår från jorden, och dess ljusaste komponent har den skenbara ljusstyrkan +4.43 och är därmed synlig för blotta ögat.
40 Eridani A (RA: 04h 15m 16.32s, Dec: −07° 39' 10.3") är en huvudserie-dvärg med spektraltyp K1 och skenbar magnitud +4.43
40 Eridani B (RA: 04h 15m 21.79s, Dec: −07° 39' 29.2") är en vit dvärg med spektraltyp DA4 och skenbar magnitud +9.52
40 Eridani C (RA: 04h 15m 21.50s, Dec: −07° 39' 22.3") är en röd dvärg med spektraltyp M4.5e och skenbar magnitud +11.17
Under 2018 hittade man en planet i omloppsbana kring 40 Eridani A, som uppskattas väga minst 8-9 jordmassor och anses ha en omloppstid på 42 dygn och banans excentricitet anses vara ca 0.04 (jämfört med jordens omloppsbana som har en excentricitet på ca 0.016). Planeten anses ligga inom den beboeliga zonen (motsvarande ca 0.224 AU). Man tror att planeten är tidally locked (finns någon vedertagen svensk term?) i sin omloppsbana kring sin stjärna, samt att den har en tunn atmosfär. Det skulle kunna innebära att klimatet kan vara en utmaning - men borde inte utesluta möjligheten till liv helt.
För de som gillar rymdfart sammanfaller månadens trekdag nästan med 60årsdagen för Pioneer 1, 50årsdag för Apollo 7, 10årsdag för Interstellar Boundary Explorer och med årsdag för:
Datum | CosparId | Namn |
---|---|---|
1959-10-13 | 1959-009A | Explorer 7 |
1961-10-13 | 1961-027A | Discoverer 32 |
1969-10-13 | 1969-087A | Soyuz 8 |
1971-10-13 | 1971-086A | Cosmos 444 |
1971-10-13 | 1971-086B | Cosmos 445 |
1971-10-13 | 1971-086C | Cosmos 446 |
1971-10-13 | 1971-086D | Cosmos 447 |
1971-10-13 | 1971-086E | Cosmos 448 |
1971-10-13 | 1971-086F | Cosmos 449 |
1971-10-13 | 1971-086G | Cosmos 450 |
1971-10-13 | 1971-086H | Cosmos 451 |
1978-10-13 | 1978-096A | TIROS-N |
1978-10-13 | 1978-095A | Molniya 3-10 |
1988-10-13 | 1988-094A | Cosmos 1976 |
1994-10-13 | 1994-067A | Express 1 |
2000-10-13 | 2000-063A | Cosmos 2375 |
2000-10-13 | 2000-063B | Cosmos 2376 |
2000-10-13 | 2000-063C | Cosmos 2374 |
2005-10-13 | 2005-041A | Galaxy 15 |
2005-10-13 | 2005-041B | Syracuse 3A |
2006-10-13 | 2006-043A | DirecTV 9S |
2006-10-13 | 2006-043B | OPTUS D1 |
2006-10-13 | 2006-043C | LDREX 2 |
2017-10-13 | 2017-064A | Sentinel 5P |
Datum | CosparId | Namn |
Astronomi i Sverige händer både bland amatörer/entusiaster och akademin/industrin och det förekommer internationella samarbeten som Europeiska Rymdorganisationen, Europeiska Sydobservatoriet och Square Kilometer Array. Förutsättningarna för astronomi i Sverige påverkas i hög grad av beslut och ställningstaganden i riksdagen. Vissa kanske hävdar att det finns frågor med högre prioritet för riksdagen att fundera på, att det finns mer trängande behov i samhället att tillfredställa, att det finns mer akuta problem att lösa, men jag hoppas att våra riksdagsledamöter och deras tjänstemän har simultankapacitet och kan hantera flera typer av frågor samtidigt. Jag ser inte 'astronomi i Sverige' som en kostnad, snarare som en investering i vår framtid, och tycker att Brian Cox Tedtalk från April 2010 Why we need the explorers på det temat är inspirerande. Andra inspirationer är Humphry Davys (1778-1829) citat 'Nothing is so fatal to the progress of the human mind as to suppose that our views of science are ultimate; that there are no mysteries in nature; that our triumphs are complete, and that there are no new worlds to conquer' och A Pale Blue Dot av Carl Sagan. Frågan om rymden har dryftats i riksdagen genom åren och onsdagen 2018-05-09 presenterades En strategi för svensk rymdverksamhet.