Stockholm Trekkers brukar träffas 8 gånger per år, oftast i Kulturhuset i Skarpnäck. Den kommande trekdagen (lördag 1 december) är temat 'Letters, A Diagnose With Multiple Conditions'. Programmet är:
Episod | Namn |
---|---|
VOY 2:23 | The Thaw |
DS9 2:09 | Second Sight |
TNG 3:21 | Hollow Pursuits |
Please Stand By (USA, 2017, 1h 33m, regi: Ben Lewin, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) | |
TNG 1:15 | 11001001 |
VOY 2:18 | Death Wish |
TNG 2:06 | The Schizoid Man |
DIS 1:12 | Vaulting Ambition |
Episod | Namn |
Första säsongen av Discovery släpptes på Bluray i november, och säsong två av Discovery har premiär 18 januari 2019. Från början av oktober är 4 kortare Short Treks (Memory Alpha) tillgängliga, om karaktärerna Harry Mudd, Saru, Sylvia Tilly och Craft och de blev tillgängliga på netflix inför starten av säsong två av Discovery.
Patrick Stewart tycks återkomma som Jean-Luc Picard i något som tydligen ska utspela sig 'efter Nemesis', men det är fortfarande ganska tidigt i preproduction.
En ny animerad serie (preliminärt namn Star Trek: Lower Decks / Imdb / Memory Alpha) verkar fått "Go!" för två säsonger.
Dokumentären What We Left Behind är klar.
Ett par av skådisarna från de olika serierna spelar i 5th Passenger (2018, USA, 1h 29m, manus och regi: Scotty Baker, All Movie, Meta Critic, Rotten Tomatoes).
Ett par andra rullar som inte är scifi eller relaterade till Star Trek universat är:
Inom Star Trek antyds att planeten Vulcan ligger 16 ljusår från jorden, och även om det inte nämns i klartext i någon av filmerna/serierna anses den 'enligt officiell startrek-kunskap' ligga vid stjärnan 40 Eridani A. Stjärnan nämns även i Frank Herberts Dune-universa, William H. Keith Jr. Star Carrier serie, rollspelet 2300 AD och spel-trilogin Silicon Dreams.
40 Eridani (även kallad 40 Eri, HD 26965, HR 1325, RBS 0527, SAO 131063) är ett trippel-stjärnsystem i stjärnbilden Eridanus på södra stjärnhimlen. Stjärnsystemet ligger knappt 17 ljusår från jorden, och dess ljusaste komponent har den skenbara ljusstyrkan +4.43 och är därmed synlig för blotta ögat.
40 Eridani A (RA: 04h 15m 16.32s, Dec: −07° 39' 10.3") är en huvudserie-dvärg med spektraltyp K1 och skenbar magnitud +4.43
40 Eridani B (RA: 04h 15m 21.79s, Dec: −07° 39' 29.2") är en vit dvärg med spektraltyp DA4 och skenbar magnitud +9.52
40 Eridani C (RA: 04h 15m 21.50s, Dec: −07° 39' 22.3") är en röd dvärg med spektraltyp M4.5e och skenbar magnitud +11.17
Under 2018 hittade man en planet i omloppsbana kring 40 Eridani A, som uppskattas väga minst 8-9 jordmassor och anses ha en omloppstid på 42 dygn och banans excentricitet anses vara ca 0.04 (jämfört med jordens omloppsbana som har en excentricitet på ca 0.016). Planeten anses ligga inom den beboeliga zonen (motsvarande ca 0.224 AU). Man tror att planeten är tidally locked (finns någon vedertagen svensk term?) i sin omloppsbana kring sin stjärna, samt att den har en tunn atmosfär. Det skulle kunna innebära att klimatet kan vara en utmaning - men borde inte utesluta möjligheten till liv helt.
Barnards Stjärna är en av de närmaste stjärnorna och ligger i stjärnbilden Ormbäraren. Det är en röd dvärg av typen M4, dess position är RA 17h 57m 48.6s, Dec + 04° 41' 35" och dess skenbara ljusstyrka är +9.53 och dess massa är ca 14.4 procent av solens. Nyligen hittade man en planet kring stjärnan som anses vara en Super-Earth och man tror att dess massa är minst 2.3 jordmassor, dess omloppstid 233 dygn och dess yttemperatur ca -170 grader celsius. I dagsläget känner man till 4 planetsystem som ligger inom tio ljusår från jorden. Kanske våra första utforskningsresor går dit när vi får warpdrive.
De närmaste veckorna har man chans att se stjärnfallen Geminiderna, Ursiderna och Kvadrantiderna. Kometen 46P/Wirtanen passerar relativt nära jorden några veckor och är som närmast 16 december. Den 21 januari 2019 är det total månförmörkelse.
För de som gillar rymdfart är det i december 2018 femtio år sedan Apollo 8 'went where no man has gone before' när de som första människor passerade 'bakom' månen. Månadens trekdag sammanfaller med årsdag för:
Datum | CosparId | Namn |
---|---|---|
1960-12-01 | 1960-017A | Korabl-Sputnik 3 |
1975-12-01 | DIAPO | DIAPO |
1979-12-01 | ITOS-J | ITOS-J |
1980-12-01 | 1980-096A | Cosmos 1224 |
1986-12-01 | SPATN-C | Spartan-C |
1987-12-01 | 1987-098A | Cosmos 1898 |
1989-12-01 | 1989-096A | Granat |
1990-12-01 | 1990-105A | DMSP 5D-2/F10 |
1992-12-01 | 1992-084A | Superbird A-1 |
2000-12-01 | 2000-078A | STS 97 |
2001-12-01 | 2001-053A | Cosmos 2382 |
2001-12-01 | 2001-053B | Cosmos 2381 |
2001-12-01 | 2001-053C | Cosmos 2380 |
2008-12-01 | 2008-061A | Yaogan 4 |
2011-12-01 | 2011-073A | Beidou IGSO 5 |
2013-12-01 | 2013-070A | Change 3 |
2013-12-01 | 2013-070C | Change 3 Rover |
Datum | CosparId | Namn |
Astronomi i Sverige händer både bland amatörer/entusiaster och akademin/industrin och det förekommer internationella samarbeten som Europeiska Rymdorganisationen, Europeiska Sydobservatoriet och Square Kilometer Array. Förutsättningarna för astronomi i Sverige påverkas i hög grad av beslut och ställningstaganden i riksdagen. Vissa kanske hävdar att det finns frågor med högre prioritet för riksdagen att fundera på, att det finns mer trängande behov i samhället att tillfredställa, att det finns mer akuta problem att lösa, men jag hoppas att våra riksdagsledamöter och deras tjänstemän har simultankapacitet och kan hantera flera typer av frågor samtidigt. Jag ser inte 'astronomi i Sverige' som en kostnad, snarare som en investering i vår framtid, och tycker att Brian Cox Tedtalk från April 2010 Why we need the explorers på det temat är inspirerande. Andra inspirationer är Humphry Davys (1778-1829) citat 'Nothing is so fatal to the progress of the human mind as to suppose that our views of science are ultimate; that there are no mysteries in nature; that our triumphs are complete, and that there are no new worlds to conquer' och A Pale Blue Dot av Carl Sagan. Frågan om rymden har dryftats i riksdagen genom åren och onsdagen 2018-05-09 presenterades En strategi för svensk rymdverksamhet.